Att arbeta med prostituerade kvinnor är en kvalitativ studie om hur arbetet med prostitution bedrivs och upplevs av socialarbetare. Studiens resultat bygger på semistrukturerade intervjuer med fem kvinnliga socialarbetare varav tre från prostitutionsenheten, som är den enda myndigheten i Sverige som arbetar med frågor som rör prostitution, och två från Rose Alliance som är en frivillig organisation som arbetar för sex- och erotikarbetares rättigheter i Sverige. Studiens syfte är även att jämföra om det finns likheter och/eller skillnader i yrkesutövningen beroende på om arbetet bedrivs från en myndighet eller frivillig organisation. I tolkningsramen presenteras olika stressteorier, lagrum och organisationsbeskrivningar som sedan används för att analysera studiens resultat. I studiens resultat framkommer det bland annat att respondenterna upplever sitt arbete som betydelsefullt men att olika typer av stress och dilemman kan förekomma.

Vi behandlar prostitutionen i Thailand genom att undersöka hur den prostituerades roll har konstruerats i samhället. Empiriskt använder vi oss av en thailändsk statlig rapport, som svarar på FN-avdelningen CEDAWs antidiskrimineringskonvention. I denna rapport redogörs för kvinnorättssituationen i landet. Med feministisk teori gör vi en kvalitativ textanalys för att klarlägga den politiska diskursen kring den prostituerades roll och hur denna har formats. Utifrån vår analys konstaterar vi att den prostituerade hamnar i ett stigma där hon beroende på situationen identifieras som antingen en promiskuös agent med personliga ekonomiska incitament eller som ett hjälplöst offer.

Prostitution is a large and multifaceted subject. In this study, the purpose is to gain an insight into how the police officers work and act when they get in contact with young prostitutes. The study contains answers and opinions from five police officers which were conducted through semi-structured interviews in this qualitative study. The results were analysed based on a social constructive perspective and Goffman?s stigma theory.

Since 1999 Sweden have a law that criminalises the person who buys sexual services instead of criminalising the one who is selling, which in most cases is a woman. Seven years has passed since this law took place and in this study we aim to investigate what kind of help the society offer women in Malmö, Sweden, who wishes to step out of prostitution. Our aim with this study is also to look at the attitudes among citizens towards the new law and prostitution. The research is qualitative and all the six persons we interviewed has knowledge about the problems the women are facing when they want to step out of prostitution. To explane and analyse the answers we are using the theory of empowerment, labelling theory, the theory of gender socialisation and Jürgen Habermas theory of the lifeworld.The most significant outcome of this study shows a positive result in regard of the laws effectiveness in diminishing street-prostitution to half of what i t was before the law was put into practice.

Syftet med studien är att undersöka hur välfärdsaktörer i olika organisationer upplever de prostituerades livssituation och hur dessa aktörer bedriver empowerment inspirerat socialt arbete i relation till prostituerade som själva anser att de av egen fri vilja säljer sexuella tjänster.De frågeställningar som används i uppsatsen för att besvara studiens syfte är: På vilket sätt kommer empowerment till uttryck i arbetet med prostitution inom de verksamheter aktörerna företräder? Hur upplever välfärdsaktörer i olika organisationer de prostituerades position i samhället? På vilket sätt skulle empowerment inspirerat arbete kunna användas i verksamheterna i arbetet med individer som själva anser att de av egen fri vilja säljer sexuella tjänster?De teoretiska ansatserna som studien vilar på är utifrån ett socailkonstruktivistiskt synsätt med inrikting mot empowerment och stigmatiserings teori. Teori samt tidigare forskning har inhämtats via litteraturstudier och sökning i databaser. Det empiriska materialet har inhämtats via halvstrukturerade livssvärldsintervjuer samt frågeformulär grundade på intervjuguiden. Analysen av materialet har gjorts med hjälp av meningsanalys där tre huvudteman används vid kodningen av materialet; makt, stigmatisering samt empowerment.

I uppsatsen dras slutsatsen att kränkningsersättning på grunden köp av sexuell tjänst i vissa fall bör utgå och tänkbara juridiska konstruktioner för att möjliggöra utdömandet av kränkningsersättning i dessa fall kommer att presenteras. Slutsatsen är inte på något sätt självklar vid en första anblick varför en närmare granskning är motiverad.För att dra ovanstående slutsats behandlas svårigheten att placera in rätten till kränkningsersättning på grunden köp av sexuell tjänst i kränkningsersättningens relativt strikta mall. Vidare behandlas prostitutionens komplexitet då det är nödvändigt att avgöra huruvida en prostituerad person blir kränkt under det eventuella angreppet som utgörs av köp av sexuell tjänst. Det konstateras i uppsatsen att somliga blir kränkta när de blir köpta för sexuella tjänster, medan andra inte blir kränkta när de säljer sexuella tjänster. Då kränkningsersättningens juridiska konstruktion inte tillåter en individuell bedömning av kränkning måste ett typfall hittas.

Av Vings, Fritidsresors och Apollos hotell på svenskön Phuket tillåter nio av tio prostituerade på rummen. Och tjänar pengar på det. ? Ja sir! Vi tar bara betalt 1000 baht, varje natt! säger receptionisten på ett av dem.Phuket har länge varit en favoritdestination för svenska barnfamiljer och tillsammans har de tre resejättarna 90 samarbetshotell på ön. 81 av dem tillåter prostituerade på rummen.Under tre veckors tid har vi rest vi runt på Phuket, besökt svenskhotellen och utgett oss för att vara sexköpare.

Studien är kvalitativ med en hermeneutisk utgångspunkt och insamlingsmetoden är semistrukturerade intervjuer. Studiens syfte var att belysa hur personal inom barn- och ungdomspsykiatrin uppfattar självskadebeteende och insatser hos barn och ungdomar samt vilka överväganden de gör vid val av insatser. Frågeställningarna var: hur uppfattar personal inom barn- och ungdomspsykiatrin självskadebeteende, hur uppfattar personalen de insatser som barn- och ungdomspsykiatrin erbjuder barn och ungdomar med självskadebeteende och vilka överväganden gör personal inom barn- och ungdomspsykiatrin i val av insatser till barn och ungdomar med självskadebeteende? Resultatet tolkades med hjälp av Moira von Wrights punktuella och relationella perspektiv. Resultatet visade att självskadebeteende är ett beteende med flera orsaker där ångest och relationsproblem är mest framträdande.

Prostitutionsfenomenet är på intet sätt nytt och har bidragit till diskussioner under flera århundraden. I Sverige kan vi följa synsättet på prostitutionen genom, bland annat, lagstiftning och vi kan se hur man gått från att fokusera på den sexuella handlingen till den prostituerades roll och slutligen till köparens roll. Detta har lett till att vi idag har en lagstiftning som innebär att köp av sexuella tjänster är förbjudet, däremot inte försäljning av detsamma. Sveriges lagstiftning är unik i världen och många andra länder har istället valt att legalisera prostitution helt eller att straffbelägga säljaren snarare än köparen. Detta får givetvis betydelse även i Sverige, om inte annat så genom det europeiska samarbetet.

Hur motiveras Sveriges deltagande i internationella insatser? Överväger nytta eller moral?Med utgångspunkt i klassisk retorik undersöks genom kvalitativ textanalys och komparativ metod hur deltagande i internationella insatser motiveras. Genom att studera övergripande och policygivande dokument undersöks hur den generella motivbilden är konstruerad, vilket därefter används till att utforma det analysverktyg som används för att undersöka och jämföra insatsspecifika motiv. Tre insatser undersöks: UNIFIL (2006-2007), EUFOR Tchad/RCA (2008) och OUP Libyen (2011).Resultatet antyder att deltagandet motiveras med både nytta och moral. I den generella motivbilden överväger nyttomotiven, varvid egennyttiga motiv ges en framträdande plats.

När lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) trädde i kraft 1994 gav den människor med svåra funktionsnedsättningar rätt till hjälpinsatser och därmed möjlighet att leva som alla andra på ett delaktigt och jämlikt sätt i samhället. Svårt psykiskt funktionshindrade som har förlorat eller har kraftigt nedsatta funktioner fick tillgång till LSS- insatser. När LSS antogs beräknades att 20.000-40.000 personer skulle få tillgång till LSS-insatser. Våren 2001 hade endast cirka 2600 personer med psykiska funktionshinder insatser enligt LSS. Syftet med studien var att identifiera vilka faktorer som ligger till grund för att färre psykiskt funktionshindrade än beräknat får insatser enligt LSS.

Uppsatsen har till syfte att titta på hur verksamma inom stödorganisationer ser på sina klienter, samt vad de har för attityder till prostitution. Genom en diskursanalys lyfts diskursen om prostitution utifrån det nederländska och svenska samhället fram. Frågeställningar i uppsatsen är: Vilket syfte har organisationerna i arbetet med prostitution? Vilken syn på prostitution har de anställda på stödorganisationerna? Vad har organisationerna att erbjuda och hur arbetar de? Går det att finna skillnader eller likheter mellan synen på prostitution i de olika länderna? Uppsatsen har en beskrivande och tolkande design med ett kvalitativt diskursanalytiskt förhållningssätt. Frågeställningar rörande de anställdas värdegrund och förhållningssätt till sina klienter utgjorde grunden i uppsatsen.

Syftet med studien är att se hur åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner för samma elever samspelar för att optimera positiv utveckling samt att se vilka olika insatser som är aktuella för samma elever i behov av särskilt stöd. Dessutom avser jag att tydliggöra vad som kan påverka innehållet i åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner. För att fånga syftet har jag använt en kvalitativ metod med hjälp av en dokumentanalys och intervjuer. Resultatet och analysen visar att dokumenten inte i så hög grad samspelar för att optimera positiv utveckling, dokumenten främjar inte positiv utveckling alls i den utsträckning som man kan förmoda. Förutsättningarna för att dokumenten ska optimera elevers utveckling finns, men det gäller då att dokumenten skrivs på det sätt som olika kriterier förutsätter.

Syftet var att undersöka vilken betydelse hälsofrämjande insatser har för upplevd hälsa bland anställda på kvinnodominerade arbetsplatser. Vårt delsyfte med uppsatsen var att genom analys av empiri och teori ge råd till arbetsgivare angående hur hälsofrämjande insatser bör riktas. Vår studie har visat på att tre faktorer (positivt arbetsklimat, inflytande, socialt stöd) har primär betydelse för individens upplevda hälsa. Det är viktigt att först påverka dessa tre för att en förändring i de sekundära faktorerna (kompetensutveckling, friskvård, återhämtning) skall kunna uppstå. Vi menar att detta tankesätt kan underlätta för en organisations främjande av hälsa vilket kan leda till att öka en individs hälsa på arbetsplatsen..

Hos barn och ungdomar är psykisk ohälsa ett stort folkhälsoproblem och de senaste 20 åren har de psykiska problemen ökat. Suicid har minskat de senaste decennierna i Sverige men ändå är suicid den vanligaste dödsorsaken bland män i åldersgruppen 15-44 år och bland kvinnor i denna åldersgrupp är det den näst vanligaste dödsorsaken. Fyra flickor, i åldern 1-14 år, begick suicid i Sverige år 2008. a aSyftet med studien var att undersöka vilka insatser som görs under skoltid för att förebygga psykisk ohälsa och suicid hos elever. Ett annat syfte var att undersöka sambandet mellan antalet insatser och skolpersonalens inställning och kunskap om psykisk hälsa och suicid.